I februari fyllde jag 65!

Jag blev överraskad av hur skönt det kändes. Jag känner mig fri. Även fast jag inte har pensionerat mig!

Känslan påminner om när jag fyllde 13 år: ”Nu är jag stor, jag har blivit Tonåring!”

Och när jag fyllde 25: ”Nu har jag blivit Vuxen!” Hmm. . . 😉

Att fylla 50 kändes också som en vändpunkt i livet.

Den stora skillnaden nu är att jag känner mig lugnare, mer grundad i mig själv och jag har större tillit till livet.

En värdefull insikt jag har erövrat är att sorg, smärta och rädsla som jag trycker ner eller lever i, skapar ett filter som jag upplever världen genom. Ett filter som påverkar mina känslor, tankar, beslut och handlingar. Nu tränar jag på att istället uppleva och låta alla känslor flöda färdigt, för att kunna vara i relation med mig själv, andra och Gud.

Det har förändrat mitt liv!

Min plan när jag fyllde 65 var att fortsätta att träffa personer i terapi och utforskande samtal ett år till och fatta ett nytt beslut hur jag går vidare när jag kom dit.

Nu har det nästan gått ett år och jag vill fortsätta att stödja personer med samtal och vägledning!

Jag vill dela med mig av de erfarenheter jag har fått kring att uppleva och med kroppen uttrycka alla mina känslor, längta efter att ta emot Guds kärlek och uppleva den transformativa kraft den har på de emotionella skador vi har blockerat inom oss.

%d bloggare gillar detta: